ihuvudetpaenolanning

Arbetslösheten gör mig förvånansvärt effektiv.
Kanske för att jag gör allt jag kan för att slippa känna panikångesten som kommer över mig när jag blir alldeles för uttråkad och rastlös.
Aktiviteter som diverse handarbete/dricka kaffe/lyssna sönder Håkans nya album och mocka skit tidiga morgnar måste jag nog påstå ligger på någon form av topplista när det gäller bästa terapiformer.
Tanken har också slagit mig att ev börja bära omkring på en Rubiks kub om det skulle uppstå en nödsituation.
Idag t ex dricker jag kaffe och lär mig virka.

Var hemma hos min mor och skulle leta upp mitt hopprep, som dessvärre nog blivit undanpackat i flytten (och därmed ligger längst in under all annan skit på min fars vind).
Typiskt när man har tänkt använda det för en gångs skull, får helt enkelt införskaffa ett nytt eller flytta snarast så jag får fram det. (Ser ju helst att jag hade flyttat)
Iaf, så började jag rota igenom mammas gamla virk- och sygrejer i stället.
Drog med en korg hem full med garn och mönster så nu sitter jag här och ska få ihop en grytlapp är det tänkt. Vi får väl se hur det blir med den saken.

Men som sagt, effektiviteten..
Känns som jag får väldigt mycket gjort, typ viktiga saker och stundtals, eller kanske mestadels, mindre vettiga och oväsentliga saker också.
Idag är jag dock jäkligt sugen på Umeå och tycker att de kan lämna besked om jobbet snart.
Ett jobb som det, eller ett arbete överhuvudtaget, skulle verkligen sitta på sin plats snart innan jag börjar trivas allt för bra med den arbetslösa vardagen.